theresewahlgren.blogg.se

Nästan löjligt att en seperation kan ge dom skador som det gjort hos mig.

Det var en bomb för min självkänsla, syn på livet och framtiden.

Jag har lärt mig enormt mycket om mig själv som jag är tacksam för men lever oxå med stor besvikelse av hur världen ser ut.

Hur vi behandlar varandra trots att vi är medmänniskor.

Hur motsatta könet behandlar sin partner med noll respekt för sin egen vinnings skull.

Jag har tappat tillit.

Mitt bekräftelsebehov har blivit större och vissa val har en självdestruktiv vinkel.

Varför?

Att leva i snart 5 år ensam utan en kram dagligen från en vuxen som visar att man betyder allt, snart 5 år utan bekräftelse på att det är vi emot världen, det sätter spår tillslut.

Bägaren rinner lätt över och självkänslan får en törn då och då.

Vi människor behöver kärlek och någon som finns där för oss.

Saknar ofta tryggheten att komma hem till sin "familj"som betyder allt.

Men vet oxå idag att "tryggheten" många gånger bara är falsk.

Hur kan vi ändra på det?

Jag vet inte om jag ens vill ta risken av att bli "lurad" och sviken igen av någon och något jag tror starkt på.

Vi får helt enkelt se vad som händer.

Är bara enormt ledsen över den respekten som fattas hos många för en annan medmänniska.

Jag klarar mig själv och är enormt tacksam för vad jag har.

Tycker bara att det är dags för folk att börja bry sig om, släppa spelet och våga vara ärliga.