Ensamma känner sig mindre Ensamma
Jag personligen har levt ett ganska ensamt liv under många år på min fritid. Jag har ett enormt socialt liv på arbetet och jag har mina barn varannan vecka och jobbar mycket när dom inte är hemma så tiden och orken finns inte att vara så enormt social
med vänner efter jobbet, det blev så mer efter min separation för livet krävde att jag behövde isolera mig för att klara av vardagen och jag jobbade mycket för att få igång mitt företag igen. Jag mådde inte 100 heller så jag tog avstånd från vännerna
för jag kände att jag inte mådde bra med mig själv och kunde då inte riskera att vara en dålig vän.
Allt detta avstånd gjorde att många vänner gav upp tillslut och livet blev mer ensamt. Jag hade varken orken eller tiden att ha ett stort umgänge.
Klart man emellanåt mådde dåligt och fick ångest över att vännerna hittade på en massa kul ihop och jag inte var med. Jag skyddade mig mycket från dom tankarna genom att jobba ännumer.
Sociala medier gav mig mycket ångest för man såg alla trevlig fester, gemenskapen, resor och liknande. Det gav ett slag i ansiktet varje gång för så "borde" man ha , och det gav jobbiga könslor om hur ensam man var.
Jag lever fortfarande inte så annorlunda än då men så här lever jag för jag trivs och måste för att överleva.
Därför är jag ganska säker på att många Ensamma människor känner mindre ångest för denna isolering är ingen skillnad för dom, tyvärr. Nu får man inte alla bilder tryckt upp i huvudet konstant med alla roliga event, fester, umgänge, resor mm
För resorna kan oxå ge enorm ångest för dom som önska dom kunde men ekonomin finns inte där.
Så just nu tror jag att alla vi som är Ensamma känner oss mindre Ensamma för alla dom "sociala med stora umgänge som gör alla kul saker" lever likadant just nu.
Och ångesten är inte lika stor hos dom Ensamma, men däremot dom "sociala" har överst för dom är inte vana.
Personligen lever jag nästan likadant nu som innan Corona, förutom att jag inte träffar min mamma ❤️
