theresewahlgren.blogg.se

Men har också haft långa perioder borta från utelivet, när jag träffade kärleken och vi beslöt oss för att skaffa barn.

Jag har också känner att jag missat mycket eftersom jag tidigt fick långt förhållande, jag var bara 15 år när jag träffade min första pojkvän.

Sen har jag bara haft långa förhållanden och var inte singel länge mellan.

Jag har inte visst något annat tidigare än att "tillhöra" någon.

Nu är det snart 5 år sedan vi separerade och jag har varit ensam sen dess.

Första tre åren var bara sorg, en stor sorg att försöka gå vidare emot sin vilja för att kunna släppa något som varken var bra eller kunde bli bra igen.

Jag behövde tid..

Jag tycker att det varit skönt och kan fortfarande vara skönt att njuta av tystnaden, slippa svartsjukedrama, tjafs och osäkerhet som bara tär på självkänslan och energin.

Slippa utsätta mig för sårbara situationer och att bli ledsen.

Men givetvis finns fortfarande någon längtan vissa dagar att få lov att "tillhöra" någon, känna sig älskad och vice verca.

Men jag fastnar inte lätt för någon i normala fall, och ännu mindre nu efter min historia som var ett otroligt svek på tillit samt nu är jag äldre och vet vad jag vill.

Det är enormt svårt.

Jag känner samtidigt att jag behöver denna tid jag gick miste om när jag var 20, testa mina gränser, utvecklas och bara ha kul utan förpliktelser.

Men vissa dagar kan jag sakna någon att krypa upp i famnen hos.

Jag har så mycket att ge och bär på mycket kärlek.

Mina barn överöses av det när dom är hos mig, tack och lov för annars hade jag nog spruckit. 😝

Vi får se vad tiden utvisar och vad jag vill..

Puss på er 💋